Är det maten som är förklaringen?
När jag var 12 och gick på högstadiet tänkte jag redan på att skolklasserna verkade bli stökigare för varje år som gick - jag kunde se hur min klass var något bråkigare än de över mig, och hur varje efterföljande årskull blev exponentiellt stökigare.
Jag har grunnat en hel del på vad det egentligen är som är fel. Miljögifter? Slapp uppfostran? TV? Fördummande och passiviserande leksaker? I dagens DN rapporteras om att forskare identifierat en koppling mellan hyperaktiva barn och vanliga färg- och konserveringsämnen. Säga vad man vill om Anna Skipper, men hennes mantra om "E-ämnen" har en poäng.
Vad orsaken än är säger mig min erfarenhet att något började gå väldigt snett i årskullarna som föddes under 80-talet. Jag hoppas verkligen att man kan hejda utvecklingen, för annars bävar jag inför en dag då jag blir gammal och sitter på ålderdomshemmet, beroende av denna veritabla DAMP-generation.
"En godispåse per dag ökar risken för att barn ska utveckla hyperaktivt beteende, visar en ny brittisk studie."
Vem f-n ger sina stackars barn en godispåse om dagen?
Ja, man undrar ju. Men jag har slutat att förvånas över vad vissa föräldrar får för sig att stoppa i sina barn. Men sedan handlar det inte bara om dessa i Sverige ganska ovanliga färgämnen, utan det mycket vanliga E211 misstänks också (och att även andra tillsatser i livsmedel kan ha okända effekter är inte heller helt osannolikt). Jag tycker också att det är rimligt att anta att även lägre doser ger en effekt, även om det var just "en godispåse om dagen" som användes i studien.
Jäklar vilken seriös blogg! Heja
Läs Tommy Svenssons bok om den farliga maten. Det finns mycket mer än E man skaakta sig för.
