Tag lärdom, kamrater

Under besök i allas vår huvudstad hänvisades jag till att läsa SvD till frukosten, eftersom detta var tidningen man valt att prenumerera på i hushållet i fråga. SvD ger mig alltid känslan av att jag läser en nationell lokaltidning, men jag tog seden dit jag kommit. Så kom det sig att jag läste om det norska försöket att avskaffa apoteksmonopolet.

Man konstaterar att det på det hela taget varit väldigt lyckat. Tillgängligheten har ökat, servicen har blivit bättre. Priserna har dock inte gått ner riktigt så mycket som man hoppats - men uppenbarligen har de alltså gått ner, något som knappast kan vara annat än positivt. Till yttermera visso har antalet begångna misstag förvblivit oförändrat och efterfrågan på farmaceuter har ökat. Detta sistnämnda borde väl ändå vara ljuv musik i rådande regerings öron? Jamen det skapar ju jobb, gubevars!

Så, vad väntar vi på? Hur länge till ska vi sticka huvudet i sanden och upprepa mantrat om att Sverige har världens bästa sjukvårdssystem innan vi kikar på våra grannländer och följer deras exempel? Hur länge till ska man behöva köa på ett överfullt apotek, bara för att lyssna på en förnumstig tant som undrar om man tagit Alvedon förut och vet hur det ska användas, och om man vet att de faktiskt finns som stolpiller också?

Nog för att jag inte är odelat positiv till fri marknad i alla lägen, men vårt kära gamla Apotek skulle allt må bra av en rejäl dos gammal hederlig konkurrens. Som stolpiller, kanske?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0