Könsdiskriminering

En insändare i dagens DN föreslår att arbetsgivaravgift och inkomstskatt för kvinnor ska sänkas med 10 procent (en härligt arbiträrt vald siffra, baserad på... ja, vad?) för att "neutralisera rådande ordning".

Jaha. Smart, tänker jag. Istället för att eftersträva ett könsneutralt och jämlikt samhälle så institutionaliserar vi särbehandlandet av medborgare beroende på kön. Lysande.

Ibland diskrimineras kvinnor när det gäller anställningserbjudanden. Detta är förkastligt och behöver motverkas, självklart. Jag är dock övertygad om att detta till större delen bottnar i att det ofta är dyrare för ett företag att anställa en kvinna snarare än en man - man räknar helt enkelt med att kvinnan kommer att ha större frånvaro på grund av barn än mannen. Därför är situationen förståelig, om än beklaglig.

Om den "rådande ordningen" ska motverkas måste detta ske genom att företag inte förlorar pengar på att deras anställda blir mammor - inte genom att göra det lönsamt att anställa kvinnor rakt av. Mammor skulle nämligen fortfarande missgynnas i konkurrensen med kvinnor som väljer att inte skaffa barn - barnlösa kvinnor skulle vara värsta klippet för arbetsgivaren, och män skulle förvandlas till andra sorteringens arbetstagare.

Men, förlåt, jag glömde. Diskriminering är ju bara fult åt ena hållet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0