Religiösa påbud är gott och väl, men...

...den springande punkten är att vi alla måste förstå att dessa påbud inte gäller andra.

Om jag startade en privat sekt här på lokal ort och skrev en religiös text som påbjöd att på torsdagar får man inte stå på ett ben skulle antagligen de flesta människor småskratta och inte tänka mer på saken. Och sannerligen, om jag och mina troende inte vill stå på ett ben på torsdagar så står det oss fritt. Problemet uppstår om jag börjar protestera utanför min grannes hus för att jag såg honom stå på ett ben hemma i trädgården, eller försöker storma kinesiska ambassaden för att jag såg ett nyhetsinslag med kineser som hånade mina religiösa principer genom att lyfta ena benet från marken förra veckan.

Så, det står alltså alla muslimer fritt att inte avbilda Muhammed. Det står också mig fritt, som icke-muslim, att göra det så mycket jag vill. Det uppstår en väldigt vansklig och, för att använda ett odiplomatiskt men ändå befogat ord, barnslig situation när människor eldar upp sig så förfärligt för att andra inte lever efter deras egna religiösa påbud.

DN

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0