Jantelagen lever och frodas
Som bekant har antalet univseritet (och högskolor) ökat kraftigt. Detta för att fler människor ska få möjlighet att utbilda sig. Ok, det låter ju bra. Men varför? Varför är det bra att så många som möjligt utbildar sig? Vad är egentligen syftet? Låt oss ta ett steg tillbaka och ta ett övergripande filosofiskt grepp på saken.
Låt oss till en början skilja på bildning och utbildning. En så hög bildningsgrad som möjligt är viktig för att befolkningen ska kunna vara delaktig i ett demokratiskt samhälle. Men måste man vara akademiker för att vara bildad? Självklart inte, och här förväntar jag mig att få medhåll framför allt från vänstern. I mina ögon är akademiska utbildningar till för att förse samhället med människor kvalificerade för yrken som exempelvis läkare, lärare, ingenjörer, ekonomer och jurister. Problemet är att långt ifrån alla kan vara akademiker. Snickare, rörmokare, städare, och lastbilschaffisar är precis lika viktiga, och om ambitionen är att även dessa yrkesgrupper ska plugga på högskolan är det ett enormt slöseri med resurser.
Så till själva poängen: för många universitet är inte bara överflödigt, det är direkt skadligt. Effekten blir en urvattning av utbildningarna, där alla blir lite lagom utbildade, men väldigt få riktigt ordentligt kompetenta. Sverige är ett litet land med årskullar på i runda slängar hundra tusen individer, varav omkring hälften väljer att läsa vidare efter gymnasiet*. Om över ett dussin "universitet" ska dela på dela på dessa studenter blir det svårt att fylla alla platser, för att inte tala om att få in de riktigt duktiga studenterna. Likaledes är tillgången på bra professorer och lektorer ett problem - det finns ett väldigt begränsat antal som kan hålla kurser på alla dessa skolor. Låt istället ett litet antal universitet få samla det bästa av Sveriges kompetens, för såväl forskningens som utbildningens skull.
Med risk för att väcka anstöt övergår det här med att varenda liten håla ska ha sitt eget universitet mitt förstånd. Att exempelvis Skövde "behöver" ett universitet är helt enkelt skrattretande. Varför "behöver" de det? För att de där fisförnäma stockholmarna är minsann inte bättre än någon annan, och därför är det bättre att alla är lika dåliga än att vissa får vara riktigt bra? Jag anar den gamla hederliga jantelagen under ytan.
Jag vet inte hur det är med er, men när jag är sjuk blir jag hellre behandlad av en riktigt kompetent läkare än två med bristfällig utbildning.
DN
*Alla siffror är tagna ur minnet, så rätta mig gärna om jag har fel.
Bra inlägg. Mina föräldrar drabbades av total skoltrötthet efter högstadiet och släpade sig igenom gymnasiet med nöd och näppe. Deras karriärer har gyggts upp under år av yrkesverksamhet och fortutbildning på kvällskurser när det varit påkallat för arbetsuppgiften. Det senare är både mer effektivt och givande än att tvinga alla 19-åringar att i blindo välja högskolekurser.
De har nu höga och etablerade positioner inoom sina respektive fält.
Jag är helt vänster, men denna dumma idé som sossarna och även den del vp:are har att alla minsann ska plugga på universitet är förolämpande. Som om det inte finns många andra värdefulla yrkesbanor att följa. Satsa mer på yrkesutbildningar och fortbildningar under olika skeden av livet. Och se till att univeristeten utför den uppgift de fått: att leda forskning.
Ja, men samtidigt är det fel att ta bort chansen för alla dem som VILL läsa vidare som man skulle göra med färre högskoleplatser. Det är ju knappast så att alla läser vidare idag ändå, så egentligen är inte det där ett problem..
Visst är det bra att de som får läsa vidare kan göra det. Dock har vi idag en situation där vi har en överkapacitet med undermålig kvalitet. Tusentals högskoleplatser står tomma, något som drabbar även de kvalificerade utbildningarna. Dessa tvingas både skära ner och sänka sin standard för att möta de få studenter de nu har, och plötsligt är de inte så kvalificerade längre.
Är inte det ett problem?
